Mitt avhandlingsarbete handlar ju om att försöka skapa förståelse för hur de olika delarna i musikindustrin påverkats av det teknikskifte vi går igenom. Jag utgår från ett datavetenskapligt perspektiv med fokus på distributionsprocesser och försöker helt enkelt ta fram nya modeller för hur musikbranschen ska kunna använda informationsteknikerna på ett bättre sätt. Eller "enkelt" var väl kanske en överdrift. Men.

Som en del i forskningen har jag självklart gått igenom en massa annan forskning som gjorts. Inte så många tycker jag verkar känna till att vi i Sverige faktiskt har haft rejält mycket forskning kring musik, musikbranschen, fildelning och relaterade frågor under de senaste åren, från ett flertal discipliner: organisationsteori, medie- och kommunikationsvetenskap, kulturgeografi, ekonomi, etnologi, idéhistoria, datavetenskap o.s.v.

Här har jag sammanställt en lista, i kronologisk ordning, på avhandlingar som har publicerats eller som kommer att publiceras inom den närmaste framtiden. Jag kan mycket väl ha missat någon avhandling. Om ni vet om någon får ni hemskt gärna informera mig om den!

Populärmusik, kluster och industriell konkurrenskraft: En ekonomisk-geografisk studie av svensk musikindustri
Hallencreutz, Daniel (2002)
Detta är, tror jag, den allra första riktigt musikindustriella avhandlingen som publicerats i Sverige. Det är en sammanläggningsavhandling bestående av sex artiklar. Hallencreutz utgår från ett kulturgeografiskt perspektiv och tittar på klusterbildningar inom musikindustrin i Sverige, men också på Jamaica. Han undersöker klusterbegreppet som ett regionalt utvecklingsverktyg och tittar på specifika platser i Sverige, som t.ex. Hultsfred.

Reluctantly Virtual - Modelling Copyright Industry Dynamics
Wikström, Patrik (2005)
Wikström utgår från ett medievetenskapligt perspektiv och tittar på hur framför allt de stora skivbolagen hanterat övergången till de digitala medierna. Han har intervjuat 36 makthavare i den svenska, engelska och amerikanska musikindustrin och undersöker hur relationen till radio t.ex. har förändrats under de senaste åren. Han tar också fram en modell för analyser av relationer mellan olika aktörer i branschen.

Control, cultural production and consumption: theoretical perspectives, empirical dilemmas, and Swedish music industry practices
Portnoff, Linda (2007)
Portnoff har framför allt forskat på ekonomiska styrningsprocesser i den svenska musikindustrin. Hon analyserar uppkomsten av olika strategier och metoder i t.ex. relationen mellan artister och skivbolag, och utgår från ett antal case som hon djupstuderar. Forskningen tittar på den problematik som kan uppstå när ekonomi kommer in i som styrfunktion i samband med konstnärliga processer.

Skivbolag i Sverige: Musikföretagandets 100-åriga institutionalisering
Arvidsson, Kjell (2007)
Arvidsson har tecknat en historisk bild av hur svenska skivbolag utvecklats ända sedan början av 1900-talet. Han utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv och beskriver hur funktioner och positioner har befästs successivt, något han kallar för en institutionalisering av branschen.

Digital Rights Management -  the New Copyright
Schollin, Kristoffer (2008)
Denna avhandling fokuserar främst på DRM-tekniker, kopieringsskydd, kryptering etc. Schollin har genom en kritisk analys undersökt DRM-funktioner som legala verktyg för att upprätthålla kontroll av musik och media i den digitala verkligheten. I slutet av avhandlingen sätter Schollin in utvecklingen av DRM i en historisk kontext för att beskriva en "ny upphovsrätt" som verkar vara på framväxande.

Exploring the Online Music Market: Consumer Characteristics and Value Perceptions
Styvén, Maria (2007)
Styvén har undersökt betalningsviljan hos svenskar när det gäller digital musik. Hon har intervjuat såväl personer i branschen som en större grupp konsumenter i åldern 16 - 60 och analyserar både musikköp i form av a la carte downloads och strömmande all-you-can-eat-tjänster.

Making Music Mean - On Functions of, and Knowledge about Narrative Music in Multimedia
Wingstedt, Johnny (2008)
Wingstedt har undersökt de narrativa, eller berättande, funktionerna för musik i olika former av media, t.ex. i dataspel. Han har studerat hur barn i åldern 12-13 år kan uttrycka sig med berättande musik genom att använda datorer och tittar på vilka pedagogiska möjligheter som finns med hjälp av nya, och ofta sociala, verktyg för musikberättande.

Gifting Technologies: Ethnographic Studies of End-users and Social Media Sharing
Skågeby, Jörgen (2008)
Ur ett datavetenskapligt perspektiv har Skågeby undersökt fildelning från klassisk gåvoteori, varför man delar med sig, vad man delar med sig, till vem och hur. Han djupstuderar fildelning av musik på bl.a. nätverket Soulseek, tittar på kommunikation mellan användare och vad det är som driver fildelandet.

Smittsamt: en kulturstudie av musikbruk bland tonårstjejer
Werner, Ann (2009)
Werner har följt ett antal unga tjejer i deras musikanvändning för att försöka förstå vilken betydelse musiken har i deras liv. Hon visar hur ålder, etnicitet, klass och kön spelar roll för musikvalen, och hur musiken finns med som identitetsskapande faktor för tonårstjejerna. Hon undersöker sociala aspekter, betydelsen av gruppen för framväxandet av en viss musiksmak, men också hur tillgång på musikutrustning i hemmen påverkar musikanvändningen hos de unga tjejerna.

Doktorsavhandlingar som arbetas med just nu:

Musikföretagandets förutsättningar (ingen titel)
Thomas Florén
Florén är doktorand i sociologi vid Stockholms Universitet. Hans forskning fokuserar på förutsättningarna för kunskapsföretag i musikbranschen som har kreativitet som grund för sin verksamhet. Framför allt tittar han på skivbolag och hur styrning, samordning och kontroll relaterar till kreativitet och konstnärlig frihet.

Kampen om konservmusiken (arbetsnamn)
Fleischer, Rasmus
Fleischer är doktorand i historia vid Lunds universitet. Han undersöker hur olika ljudmedier har tagits emot av olika intresseorganisationer inom musikindustrin under 1900-talet. Han tittar på varför och hur dagens etablerade musikinstitutioner har vuxit fram och hur synen på ny teknik varit genom historien.

P2P: Prolific Paradigm or Messy Actuality? (arbetsnamn)
Andersson, Jonas
Andersson är doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Goldsmiths College i London och hans forskning har fokuserat på P2P-teknologi och den kulturella logiken kring digitalisering.

Oberoende skivbolag
Andersson, Ewa
Andersson är doktorand i sociologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall och studerar relationen mellan identitet och framgång bland svenska oberoende skivbolag.

Musikbranschen och fildelningsnätverk (ingen titel)
Edström-Frejman, Anders
Edström-Frejman är doktorand på KTH och har skrivit ett antal papers som handlar om musikbranschens spoofing och sniffing på olika fildelningsnätverk, användarbeteenden runt omkring musik, vad som fildelas o.s.v.

Hultsfredsfestivalen
Bjälesjö, Jonas
Bjälesjö är doktorand i etnologi och har följt Hultsfredsfestivalen under ett antal år. I sin kulturanalytiska forskning beskriver han hur en musikförening organiserar sig, betydelsen av festivalen för orten samt djupstuderar beteenden och bakomliggande drivkrafter hos festivalbesökarna.

Music Forever - Models for a New Music Industry (arbetsnamn)
Johansson, Daniel
Till sist då, min egen avhandling, där jag identifierar hur det svenska branschsystemet förändrats under åren 1999 - 2009, relationer, arbetssätt och värdekedjor, främst på grund av det nya digitala ekosystemet, samt presenterar ett antal modeller för hur utbyte av metadata och fördelning av intäkter från det digitala området ska kunna ske på ett effektivare sätt.

Som sagt, det har gjorts en hel del spännande forskning i Sverige. När vi som jobbar med våra avhandlingar är klara (troligen under 2010 – 2011) kommer det alltså att ha publicerats hela 16 musikbranschrelaterade doktorsavhandlingar. Inte illa för ett så litet land som Sverige.

Johnny Magnusson skriver i en ledare i GP idag om sin oro för hur all den information vi publicerar på bloggar och Facebook och Twitter skulle kunna användas negativt:

"Men tänk om. Tänk om Orwell hade rätt. Tänk om alla de elektroniska fotspår vi lämnar efter oss kommer att vändas mot oss av makter, företag och enskilda människor som inte är goda utan istället har ett ont uppsåt." Han skriver: "Nu handlar det inte längre om att tänka efter innan man skriver utan nu handlar det om att vara snabbast och häftigast."

Jag vet inte i vilken del av bloggosfären Magnusson brukar röra sig i, men i de delar jag huvudsakligen befinner mig i har en intellektuell revolution skett under de senaste åren. Hundratals bloggare som till dagligdags är forskare, entreprenörer, politiker, författare, journalister och debattörer interagerar och utvecklar kunskapsmassan gemensamt på ett sätt som närmast kan liknas vid ett enda långt kollektivt brainstorming-möte.

Blogginlägg länkas samman med blogginlägg och gemensamt skapas och sprids nya begrepp, nya angreppssätt, ny kunskap på ett närmast medvetandekollektivistiskt sätt. Rasmus skriver något, Joakim bygger vidare,  Anders skriver om något helt annat, andra Anders postar en analys och Alexander, Anna, Erik, Joakim, Johanna och Waldemar länkar samman alltihopa i ett helt nytt sammanhang. Och så fortsätter det, hundratals bloggare, tusentals högintellektuella bloggposter, hela tiden. Som sagt, jag känner inte alls igen mig i Magnussons beskrivning.

Han ställer retoriskt frågan: "Är det behovet av att skriva något klokt eller är det behovet av att synas som gör att så många idag bloggar, twittrar och facebookar?" och svarar själv: "Det förefaller mer som ett nytt sätt att leva än ett sätt att förmedla kloka tankar."

På en punkt har Johnny Magnusson rätt, det är helt klart ett nytt sätt att leva. Det är ett liv fyllt av multitaskande, ett liv fyllt av kunskapsbyggande som får hjärnan att svämma över, ett liv fyllt av interaktion med massor av människor. Den kunskapsmängd som allt fler idag ägnar sig åt att inhämta, bearbeta, utveckla, var det troligen bara de allra mest högpresterande i samhället som klarade av för 50 år sen. Självklart är behovet av att synas en viktig drivkraft. Men inte bara det. Behovet av att kunna synas genom att beskriva nya sammanhang, komma med de intelligentaste lösningarna, kunna förklara skeenden i samhället på det bästa sättet, är precis lika mycket drivkrafter bakom att vilja synas. Och om inte det är positivt för "kloka tankar" vet jag inte vad som är det.